Nu när jag är så trött i huvudet får jag visa bilder istället!
Bjuder er på lite bilder. Huller om buller.
Skolområdet. Matsalen rakt fram och poolområdet till höger, samt en internatdel.
Kibera.
En av oaserna vid skolan.
Kibera.
Majken och Daniel. Daniel är väldigt lik Kalle som liten. Både till utseende och sätt.
Torbjörn med vår guide Bernard.
Bloggar, hur vettigt är det egentligen?
Förstår verkligen alla blogginnehavare vad de faktiskt gör när det skriver om sig själv, sina kollegor, sitt jobb eller kärleksliv? Jag menar att de verkligen inte har en aning om vilken betydelse deras bloggande faktiskt kan ha.
Vilket behov har vi? Varför skriver vi ens i en blogg? Varför skrev Alex Schulman Sveriges elakaste blogg? Osäkerhet, pengar, utomstående förväntningar? Jag läste Alex blogg när han skrev på Stureplan. Intressant. Stundtals roliga och rappa beskrivningar om det "ljuva livet" kring Stureplan. Bloggen växte och även dess råhet. Vidare skrev han på Aftonbladet. För att sedan starta 1000apor med sin lillebror. Råheten var så genomslående att jag stundtals funderade hur han kunde sova om nätterna. Idag skriver han åter på Aftonbladet, men nu med sin "pappablogg". Se där, vilken vändning.
Det är Alex Schulman det, kändis. Men jag då? Och alla vi andra okända bloggar, vad betyder vi och framförallt, vilket budskap för vi fram? Kränker vi någon? Gör vi någon ledsen?
Jag tänker noga igenom varje inlägg jag skriver. Kanske tycker ni att jag ibland skriver fåordigt och tråkigt? Ja, det är då meningen. Jag vill inte att någon ska tolka mig fel. Det gäller att faktiskt tänka att en blogg, som många hävdar att de har för att kunna "skriva av sig" inte alls är ett ställe som du skriver precis hur du vill om vem du vill. För vem som helst kan läsa och det är då jag som har ansvar för vad jag skrivit.
Jag kanske är jättefånig, men jag vill veta om det är okej för personer att bli omnämnda. Därför så frågade jag idag Torbjörn + familj om det var okej att de blev omskrivna. Vilket det var och då känns det direkt som att fingrarna rör sig lite snabbare över tangenterna, jag behöver inte fundera på hur de skulle reagera om de fann sig själva omskrivna. Det samma gäller bilder. Bättre att fråga om det är okej att lägga ut bilder än att personer ifråga får "hitta sig själva" i någon blogg.
Bloggar är bra, jag menar inget annat. Men, för guds skull, tänk ett steg längre. Ingen vill hamna i Alex Schulmans sits, där han konstant ser skamsen ut, vilket jag också skulle göra om jag förnedrat halva Sverige... (okej, jag tog i men ni förstår min poäng).
Egentligen skulle jag skriva om att jag fick en helt underbart god middag hos Torbjörn och Jannike igår. Att deras son är en liten kopia av Kalle som liten, att Majken är klok och min bästa guide här nere (hon är 9 år), besöket i Kibera som jag är så glad över att fått sett och försökt förstå, att jag shoppat en billig klänning som jag för några år sedan ville köpa på Fransa i Sandviken, då för 699:- nu för 15:-. Ja, jag har så mycket att skriva egentligen. Men det har varit en lång dag med massor av intryck så jag väntar tills imorgon och försöker få ihop något då!
Vad händer?
Jag har träffat min handledare. Kändes väldigt bra. Han är trevlig och har en skön inställning. Jag är så glad att ÄNTLIGEN få ha en bra handledare. Kul! Vi satt imorse och planerade lite. Det enda som inte känns riktigt bra är väl att tiden är knapp. Men det är inte mycket att göra åt det.
Efter planeringen åkte vi runt och tittade på lite guesthouses. Jag ska klura lite på hur jag vill göra med boendet. Efter det åkte vi till ett köpcentrum. Torbjörn hjälpte mig med att kopiera passet och skaffa en mobil. Mobil med kontantkort 200:-. Inte mycket att orda om där. Kan vara bra att ha när man vill få tag på någon här nere.
Det är varmt och skönt! Runt 20-25 grader. Ibland lite molnigt men oftast sol.
Ikväll är jag bjuden hem till Torbjörns familj på middag. Ska verkligen bli trevligt! Hela familjen verkar toppen. Hans barn har guidat mig genom hela skolområdet idag. Och den guidningen var inte dålig. Jag tror inte vi missade ett enda hörn av området:)
Bilderna är från skolområdet.
Här är skolans "husdjur", om han nu heter Hakkuna eller Mattata, det vet jag faktiskt inte:)
Nu är jag på plats.
Är på skolan nu. Den verkar väldigt trevlig. Stor omställning med värme och allt det gröna! Men jag klagar inte!
Skriver lite längre ikväll!
Jumbojet
Håll nu tummarna för att allt går min väg imorgon:)
Hur blev det nu?
Vi hade - 26 grader här imorse. Redan då kändes det ju lite oroande. Men vi åkte till flygplatsen och allt flöt på bra. Jag sa hej då till Daniel och satt mig för att vänta in planet. Fick gå på planet, vänta... och vänta... och vänta. Sen fick vi gå av planet och vänta... och vänta... och vänta.
Jag insåg ju ganska snabbt att jag skulle missa anslutningsflyget i Amsterdam. Vilket jag såklart också gjorde. Så jag valde att boka om resan till imorgon.
Så kära vänner! Jag kommer INTE komma fram till Kenya idag men förhoppningsvis imorgon! Först ska jag sova ännu en natt i min egna säng. Det hela känns ganska knäppt men men, värre saker har världen skådat!
För att se det från den ljusa sidan så fick jag Amelia på posten idag, så den kan jag ta med och läsa på planet imorgon. Sen så hann jag inte måla tånaglarna igår. Det hinner jag ju ikväll. Ja, se där, kanske inte är så tokigt ändå?! :p
Nära nu.
Dagen har gått fort. Allt är klart och jag ska snart bege mig till sängen. Kan vara klokt att försöka sova några timmar om jag ska orka upp vid 04. Även om jag inte tror det kommer bli några problem att ta sig upp. Jag brukar vara så resespeedad att jag inte känner av någon trötthet.
Så, nästa gång vi hörs så är jag förhoppningsvis på plats i Kenya.
Ska bli skönt att lämna kalla Sverige faktiskt. Vi har -10 grader och massor av snö, det kommer jag INTE sakna!!
Skriv gärna kommentarer. Det är superkul att läsa!
Puss på er!
Har jag överdrivit med skor?
Mindre än 24 timmar kvar...
2 dagar kvar
Det ryktas om dåligt väder på måndag. Jag hoppas verkligen att det inte kommer krångla med flyget. Om det är något jag är nervös över så är det just flygförseningar från Linköping. Annars så håller jag mig i schack. Blir sällan nervös. Däremot så känns allt spännande och roligt!
Nej, nu får det bli lite fart här!
Mitt sista sommarjobb?
Annars har jag tvättat alla de kläder som ska med och strykt hälften. Jaja, säg gärna att de blir skrynkliga i resväskan. Men jag tänker stryka ändå så det spelar ingen roll. Ikväll hoppas jag kunna vara färdigpackad. Det skulle vara skönt!
Jag blir så besviken
På dem?
Nej faktiskt inte. Jag är besviken på OS. Jag är arg för att de inte fick testa störtloppsbacken ordentligt. Det såg ju ut att vara farligt att inte göra det med tanke på alla vurpor!? Sen är jag arg på de som håller i längdskidorna. Nu kanske det inte direkt var nå fel rent organisationsmässigt på Emils lopp MEN det har varit krångel. ACO blev inte iväg släppt igår? Det händer ju inte ens på Kalle-Anka cup i Färnebo... Sen den där stackars kvinnan som ramlade av längdskidspåret? Ja, inte vet jag? Men ska det ens vara möjligt?
Visst, jag kanske är lite dålig förlorare. Men besviken på idrottsmännen/kvinnorna det är jag icke. För jag vet att det är duktiga. Det är bara att det är alla andras fel....
Imorgon är det en ny dag, ny möjligheter, sov gott nu allihopa!=)
Emil Jönsson
Annars är det lektionsplanering som gäller för mig. Det närmar sig med stormsteg. Jag undrar när jag förstår att jag ska åka? Troligen runt 04.00 på måndagmorgon.
Sidospår
Just nu vill jag skriva om Melissa Horn. Jag är avundsjuk på hennes förmåga att sätta ord på saker och ting. Jag tror alla kan känna igen sig i hennes texter. Om inte jag känner igen mig i texten så brukar jag tänka på andra som kan passa in i texterna. Sånt kan man roa sig med om man vill...
Jag ska fylla ipoden med hennes musik tills jag åker är min tanke.
Nu bjuder jag på "Vår sista dans", lite av en favorit.
6 dagar kvar...
Om sex dagar den här tiden så sitter jag på planet från Amsterdam till Nairobi. Det känns roligt och spännande. Verkligen. Men jag är inte säker på att jag riktigt förstår vad som ska ske. När Daniel lämnar mig på flygplatsen och jag ska säga hej då, då kommer världen rasa i några minuter. Jag kommer gråta, tycka synd om mig själv, om honom, känna mig liten och oförmögan att hantera mig själv. Jag kommer se mig själv utifrån och se en otroligt orolig och rädd liten figur. Sen kommer jag att kliva in på flygplatsen och börja koncentrera mig på hur jag ska ta mig fram. Mitt i allt det så kanske jag ser Aftonbladets huvudrubriker, de kanske står: "Gudrun Schymans ben gör succe i tv 4". Så vips, då har jag börjat tänka på något annat. Och helt plötsligt är jag mig själv igen. Snabba svängar när jag är på turne.
Jag är ju av det slaget att jag tror man ska kunna hoppa och skutta mellan sina känslor på det viset. Det kan ju inte bli mer levande än så?
Tillbaka i Norrköping
Nästa vecka befinner jag mig i varmare väder. Läste på någon hemsida att det skulle bli regn i Nairobi nästa vecka men runt 20 grader. Det känns helt okej.
Har börjat titta över packningen. Det blir något att sysselsätta sig med. Tror ni man behöver 12 klänningar med sig? Eller åtta par skor? Kanske inte... Jag kommer troligen packa ner alldeles för mycket. Det gör jag alltid. Utom en gång då jag var till Paris i november med endast en höstjacka. Jag saknade min vinterjacka under hela vistelsen.
Nej, nu ska jag plocka och fixa med lite saker här hemma! Vi hörs mer imorgon!
Helg hemma hos mamma och pappa!
Jag har haft det väldigt bra här hemma. Igår var jag ner till Gysinge. Drack vin, åt jättegod mat och kikade på Melodifestivalen. Varför är vissa ställen mer trivsamma än andra? Det kan man klura på. Vissa bara lyckas med att ha ett hem som känns välkomnande.
Jag har sovit kanske två timmar inatt. Alldeles för lite och jag känner mig något trött idag. Men jag kunde helt enkelt inte somna igår. Hemskt ovanligt för att vara mig. Jag tror nästan aldrig det inträffat. Jag är ju något av en specialist på att somna fort!
Tåget går vid 17.10. Be till högre makter om att det inte är några förseningar!
Safari, Lake Naivasha och tandläkaren
Avresan närmar sig med stormsteg och jag börjar förstå att jag ska åka. Vissa stunder är jag otroligt stressad över allt jag ska hinna för att sedan vara helt lugn. Lite typiskt mitt temprament i stort så det är inget att bry sig om!
Hantverkarkoma
Jag var ändå nöjd när hantverkaren förklarade att det var fel front till badkaret. Det betyder att jag inte varit oteknisk. Porttelefonen var det inte något fel på. Han smorde dörren sen blev det bra.
Ringklockan... Jo, tack. Den hade ju ramlat ner. Jag försökte sätta fast den men misslyckades. Ett försök sen har jag låtit den ligga. Hantverkaren satt upp klockan samtidigt som han pratade i telefon, han gjorde det med en hand alltså. Själv stod jag som en pinne i hallen. Total koma. Men vad gör man då? Hjälper till? Ska man vara intresserad? Ska man titta på? Eller stör man då? Jag skulle ju bli vansinnig om en pinne stod i hallen och stirrade under tiden jag arbetade med en skruvmejsel eller nåt.
Nej, inte vet jag. Men jag kommer troligen komma i samma koma igen. Nästa gång han kommer.
Planera lektioner!
Imorgon ska det planeras hela dagen! Mycket roligare än muntan jag harvat med idag!
Tog en paus ikväll och träffade mysiga Helena som flyttat hit. Vissa människor får man massa av energi av. Helena är helt klart en sådan! Kul att hon flyttat hit.
Imorgon ska vi vara hundvakt åt två smågrabbar. De kommer ligga på rygg i soffan och sova under tiden jag pluggar, det brukar de göra. Bäst är att man faktiskt tar en paus mitt på dagen och går en promenad. Perfekt.
Härliga helg!
Idag har jag varit till Linköping och träffat två gamla klasskompisar. Vi hade jättetrevligt och tiden gick så fort! Jag är fortfarande lost in Linköping, även om det har blivit lite bättre. Men jag får tänka till ett par gånger innan jag kommer rätt. Idag gick vi vilse för att vi inte gick ut på det vanliga stället genom parkeringshuset...
Imorgon ska jag kämpa vidare med muntan. Sen blir det lite lektionsplanering på eftermiddagen. Kvällen avslutar jag med Helena. Världens gulligaste Helena har flyttat till Norrköping. Fem år sedan vi sågs? Ska bli så roligt att träffa henne igen. Jag ska försöka visa henne underbara Norrköping. Som jag kan tycka är mindre underbart i all denna snö....
Det drar ihop sig...
Just nu så ägnar jag tid åt en muntlig tenta som förhoppningsvis blir gjord innan jag åker iväg. Det skulle kännas fint. Familjehistoria är ämnet. Jag vet inte vad jag ska säga om det. Kanske inte mitt favoritämne direkt men det får gå ändå. Mycket som inte är favorit hos mig.
Jag spånar lite på lektionsupplägget till praktiken också. Gläds åt att få undervisa i "historien efter 1945". Varför? Jag har aldrig självt fått undervisning i det så jag kommer förhoppningsvis lära mig själv en massa på vägen. Jag har fyra områden jag ska undervisa i och alla känns intressanta. Det är väl till att ha tur?
Pratade med min handledare idag. Roligt att få en röst på ett namn. Jag får vänta med att få ett ansikte på rösten ett tag till. Han verkar väldigt trevlig och allt känns bra. På något vis så tycker jag att det känns direkt om man har lite samma inställning (här kan jag krångla till det ordentligt så jag låter bli).
En helg väntar. Jag ska plugga. Roligare än så blir det inte. Familjehistorian ska nötas. Tvätta ska jag göra också. Men lite roligt ska jag också ha. Åker till Linköping på söndag och äter lunch med två vänner. Härligt att få göra något annat och prata av sig lite!
Hemma i Norrköping igen
Vi hann med lite utförsåkning. När jag var yngre var vi alltid upp till fjällen varje vinter men sen jag flyttat hemifrån så har jag inte varit iväg. Så det var 10 år sedan sist?! Lite vingligt och osäkert var det i början men det var roligt! Jag ska ta tag i mig själv och se till att åka upp oftare.
Kenya då? Jo, det går framåt. Bara tre veckor kvar nu. Känns väldigt konstigt att det går så fort. Jag ska planera lite lektioner i nästa vecka. Det är inte så lätt när man inte kan vända sig till sin mentor på samma vis som man kan här hemma. Men det oroar mig inte så mycket. Det brukar ordna sig!