VFU på Svenska skolan i Nairobi

Jag är ju lite av en bloggexpert. Inte många bloggar som går mig förbi. Jag gillar att läsa dem och det ger en inblick i saker och ting som ingen annan media kan. Varför? Därför att bakom nästan varje blogg så sitter en totalt oberoende författare som många gånger skriver rakt från hjärtat. Kanske ibland så pass rakt från hjärtat att det blir för ärligt.

Förstår verkligen alla blogginnehavare vad de faktiskt gör när det skriver om sig själv, sina kollegor, sitt jobb eller kärleksliv? Jag menar att de verkligen inte har en aning om vilken betydelse deras bloggande faktiskt kan ha.

Vilket behov har vi? Varför skriver vi ens i en blogg? Varför skrev Alex Schulman Sveriges elakaste blogg? Osäkerhet, pengar, utomstående förväntningar? Jag läste Alex blogg när han skrev på Stureplan. Intressant. Stundtals roliga och rappa beskrivningar om det "ljuva livet" kring Stureplan. Bloggen växte och även dess råhet. Vidare skrev han på Aftonbladet. För att sedan starta 1000apor med sin lillebror. Råheten var så genomslående att jag stundtals funderade hur han kunde sova om nätterna. Idag skriver han åter på Aftonbladet, men nu med sin "pappablogg". Se där, vilken vändning.

Det är Alex Schulman det, kändis. Men jag då? Och alla vi andra okända bloggar, vad betyder vi och framförallt, vilket budskap för vi fram? Kränker vi någon? Gör vi någon ledsen?

Jag tänker noga igenom varje inlägg jag skriver. Kanske tycker ni att jag ibland skriver fåordigt och tråkigt? Ja, det är då meningen. Jag vill inte att någon ska tolka mig fel. Det gäller att faktiskt tänka att en blogg, som många hävdar att de har för att kunna "skriva av sig" inte alls är ett ställe som du skriver precis hur du vill om vem du vill. För vem som helst kan läsa och det är då jag som har ansvar för vad jag skrivit.

Jag kanske är jättefånig, men jag vill veta om det är okej för personer att bli omnämnda. Därför så frågade jag idag Torbjörn + familj om det var okej att de blev omskrivna. Vilket det var och då känns det direkt som att fingrarna rör sig lite snabbare över tangenterna, jag behöver inte fundera på hur de skulle reagera om de fann sig själva omskrivna. Det samma gäller bilder. Bättre att fråga om det är okej att lägga ut bilder än att personer ifråga får "hitta sig själva" i någon blogg.

Bloggar är bra, jag menar inget annat. Men, för guds skull, tänk ett steg längre. Ingen vill hamna i Alex Schulmans sits, där han konstant ser skamsen ut, vilket jag också skulle göra om jag förnedrat halva Sverige... (okej, jag tog i men ni förstår min poäng).

Egentligen skulle jag skriva om att jag fick en helt underbart god middag hos Torbjörn och Jannike igår. Att deras son är en liten kopia av Kalle som liten, att Majken är klok och min bästa guide här nere (hon är 9 år), besöket i Kibera som jag är så glad över att fått sett och försökt förstå, att jag shoppat en billig klänning som jag för några år sedan ville köpa på Fransa i Sandviken, då för 699:- nu för 15:-. Ja, jag har så mycket att skriva egentligen. Men det har varit en lång dag med massor av intryck så jag väntar tills imorgon och försöker få ihop något då!